Idag lyckades ju kvicksilvret masa sig över 20-gradersstrecket och det har varit riktigt behagligt. Badväder med andra ord!     

Dock inte för oss tvåfota varelser - men väl för de fyrfota....!!   

Som de vattendjur de är älskar de naturligtvis att bada! Det är nog bland det bästa de vet, faktiskt!

Vi hittade ett nytt ställe idag, en liten ministrand som inte används av människor. Det är viktigt - vi vill inte att någon ska bli irriterad på oss eller våra hundar. Att bada med hundarna på en "vanlig" badplats är alltså helt uteslutet för vår del!

Essie sprang i förväg - hur hon nu visste var vi skulle eftersom hon aldrig varit där förut - men här väntade hon på oss:

Hon kände kanske saltstänken - eller nej förresten - det är ju en insjö....   

Bara bollar och leksaker idag - vi tränar ingen riktig vattenapportering när båda hundarna är med... OCH de vet skillnaden mellan lek och allvar....

Ser ni hunden...?? Essie som dyker...   

"-Kom igen husse, kasta bollen!" Indra väntar....

Indra....

Det är är livet för en labrador....!!     

Slutligen en liten bild på vår katt Kina. Hon har helt plötsligt - och utan förvarning - blivit så väldigt social och trevlig! Så till den milda grad att hon kan stå vid diskbänken och tigga precis som den värsta labradoren...!! (inga namn nämnda......  )

Och naturligtvis får hon också lite "gotte" ibland. Hundarna kan knappt tro sina ögon!! Ska katt-rackaren få sitta och frossa, fresta och festa på detta viset....!?   

Båda tittar bedjande på husse: "Vi kan äta upp det om inte Kina orkar, bara ge oss en vink...."   

Anna-Lena

Nu har vi haft semester ett par veckor... eller nästan i alla fall. Lite jobb har det blivit trots goda förhoppningar om att det inte skulle bli så...   

Tanken var ju att det skulle bli mycket tid till att träna hund... vilket det inte blivit...

Förutom att akut hoppa in på jobb har det också  blivit:

- Trädgårdsarbete (hör och häpna...!)

- Inomhusarbete

- En tur till Ikea för att införskaffa ett styck garderob - vilket gjorde att vi blev tvungna att ändra om hela vårt sovrum - med  allt vad det innebär, suck.....   

- En tur till Köpenhamn - vilket var riktigt trevligt!    Med på turen var min syster och hennes sambo samt min mamma - som påstår att hon aldrig varit i Köpenhamn tidigare.... hmmmm....   

Jag har varit i Köpenhamn ett antal gånger men aldrig sett så mycket som jag gjorde nu. Bland annat såg vi ett av världens mest överskattade turistattraktioner (har jag läst nånstans, jag tyckte hon var fin...):

Den lille havfrue:

Och här bor Danmarks kungligheter:

Elller nja... kanske inte i kyrkan precis, men den ligger i de kungliga stråken. Kyrkan är uppförd med St Peterskyrkan i Rom som förebild.

Köpenhamn är en väldigt trevlig stad och det är roligt att "turista" i sitt närområde ibland. Man blir lätt hemmablind och glömmer hur mycket det finns att se ett par timmars tågresa från hemmet....

Idag blev det träning med hundarna dock.... eller nja, kanske inte träning direkt när jag tänker efter....   eller jo, kanske ändå när jag tänker efter igen...   

Vi gick ut i trädgården och gömde dummisar. 

En hund i taget som fick hämta hem dummisar:

Vi började med att Indra skulle gå fot - något som hon kan bli mycket bättre på....

Här kommer en kavalkad av bilder på Indra:

Och på Essie:

Lite "störningsmoment" i bakgrunden i form av skor och annat som Indra släpat ut...!    

"Jaha... där var en gris också minsann.... Va fasiken gör den här...!?"

Sånt här gillar inte Essie nåt vidare.... Dummyn ska inte ligga intill ett hopphinder (den var den sista hon hämtade in... hon såg den förmodligen hela tiden men den var för "lätt"...   )

Vi avslutade det hela med att bara kasta ut alla dummyn på gräsmattan och ingen fick hämtas.... De accepterade detta förvånansvärt lugnt...

Sen blev det lek och bus och dragkamp!   Indra bara älskar detta - Essie hänger på en liten stund...

Anna-Lena 

Idag var det dags för Samantha och hennes ponny Pysen att tävla för första gången.

Pay and Jump på Bokeslätts Ridskola i Sölvesborg, 70 cm klassen.

Hon var rejält nervös igår men idag hade faktiskt fjärilarna i magen lagt sig något.

Dock - på framridningen gick det käpprakt åt skogen! Han vägrade och vägrade och till slut var jag övertygad om att den här pållen kommer att vägra ut sig på första hindret!!   

Men väl på banan gjorde Samantha precis som hon skulle - hon gjorde allt för att hjälpa sin häst att lyckas!   

Lugnt, sansat, och snyggt - guidade hon honom genom banan och de gick i mål med en felfri runda!   

Efteråt sa Samantha att han höll på att vägra ett par gånger - något man inte kunde se som åskådare:

Grattis Samantha och Pysen! Det var en fröjd att se er idag!   

För övrigt kan jag också meddela att vi inte var så mesiga när vi satte täcke på Indra igår. Jag önskar bara att vi hade gjort det mycket tidigare - då hade hon sluppit att få vattensvans, vilket är fallet nu...   

Nåja, hon är något bättre nu än hon var igår kväll så det går på rätt håll.

Ha en trevlig avslutning på helgen!

Anna-Lena

... för husse och Indra på Working Test idag!   

Upp med tuppen för att åka till Möcklö, som ligger utanför Karlskrona.

Lagom tills att Indra skulle in på första stationen började det blåsa något kolossalt! Det gjorde att hon fick problem med vittringen och tyvärr hittade hon inte dummiesen...    Noll poäng här med andra ord....

Därefter kom regnet...... det regnade, regnade, regnade och regnade..... Herregud!! Hur kan det komma så mycket nederbörd på så kort tid....??!!   

Indra kröp ihop mer och mer - hon gillade inte vädret: 

Till slut satte vi faktiskt täcke på henne..... 25 juli.... Indra bär täcke..... Lite fjolligt kanske men vi är rädda om vår lilla hund!        Dålig bildkvalitet men mobilkameran gillade inte heller regnet....

Men.... bryt ihop eller bit ihop....

Indra valde trots allt att bita ihop och de resterande fyra stationerna gick riktigt bra! Vi vet ännu inte de exakta poängen men vi vet att hon fick full pott på åtminstone en av stationerna. Eventuellt några poängavdrag på de övriga tre men inga katastrofer åtminstone....    Återkommer med exakta poäng när SSRK har publicerat dessa.

Väl hemma igen kändes Indra fortfarande lite frusen. Så vi valde att bädda ner henne:

Mysigt.....            

Men - som sagt - efter regn kommer solsken!!   

Sol i kväll på Bokvägen i Bromölla!!   

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Anna-Lena

... har jag blivit färdig att köpa en ny mobiltelefon!    

Valet föll på en Samsung.... som skulle ha en riktigt bra kamera - en sak (förutom att kunna ringa och skicka sms...)  - som jag tycker är viktigt på en mobil...

Jaaaa, jag vet inte riktigt.... döm själva....:

Hundarna fick ju naturligtvis vara "modeller"... Om kameran är bättre än på min gamla mobil - som numera är både tejpad, sprucken och utsliten - vet jag inte.... Förmodligen har jag blivit lurad av någon slug försäljare igen.....     Eller också krävs det en del avancerade inställningar som inte jag begriper mig på..... suck.....!

Hur som helst - nu får jag dras med min nya mobil ett tag!

För övrigt håller vi här hemma tummarna för två av våra klubbkompisar som är uppe i Eskilstuna och tävlar SM i rallylydnad denna helgen.   

LENA OCH VIGGO

CARINA OCH HJALMAR

Lycka till!! Vi håller alla tummar för er!!!

Indra och Viggo....

Essie, Indra och Viggo.... Vi hade ju förmånen att vara hundvakt åt Viggo ett par dagar för ett tag sen. Härliga hund!   

Tyvärr har jag inga bilder på Carina och Hjalmar men väl på Carina och Vass, hennes andra hund.... som säkert också kommer att starta i SM i framtiden....:

Stort Lycka Till!   

Och oavsett hur det går; bara att TA sig till SM är en prestation i sig!!     

Anna-Lena

   ... efter en weekend i Warszawa...

Den polska huvudstaden har så mycket historia att berätta - och den är ju i många fall otroligt tragisk....

För vår del blev det som vanligt mycket sightseeing, bland annat besökte vi Warsaw Uprising Museum som visade  upproret av den polska motståndsrörelsen i Warszawa under andra världskriget mellan 1 augusti och 2 oktober 1944, med mål att befria staden från den tyska ockupationsmakten. Tyvärr slutade det med polsk förlust, flera hundra tusen människor dödades och 80% av staden låg i ruiner.....

Monument till minne av alla som fick sätta livet till i upproret....

Staden är naturligtvis uppbyggd igen, och man har försökt återskapa den precis som den en gång var - före andra världskriget...

Vi blev rejält tagna av Warszawas sorliga historia men där fanns också mycket trevligt att titta på:

Den här praktfulla figuren strosade lugnt omkring i Lazienki-parken. Och jag kan svära på att han visade upp sig i sin allra finaste fjäderskrud när han såg kameran....  En riktig linslus med andra ord...   

Här får han sällskap av en av parkens många ekorrar - som för övrigt var alldeles för tama för min smak... det är ändå gnagare vi talar om.....   

Vädret i Warszawa var bra - lite väl bra faktiskt....

36 grader elva minuter över sex på kvällen.... Njaaaaa......

Ja, det var för bra för att vara sant - det hela slutade med det värsta åsk-oväder som jag någonsin varit med om! Tack och lov var vi då tillbaka på hotellrummet - som låg på 27:e våningen. Ett facinerande skådespel....

Den här bilden är faktiskt från TV-skärmen... Ovädret var den stora nyheten.... Vi bodde på Novotel...

Men som alla vet - efter regn kommer solsken.... och regnbågen...   

Bild tagen från hotellrummet....

Medan matte och husse var iväg och roade sig, var hundarna hemma och togs väl omhand av Emil och Anton. Det blev skogspromenader varje dag och pojkarna turades om att sova i vårt sovrum så hundarna inte skulle känna sig ensamma på natten...      Allt enligt våra instruktioner... Löjligt eller....??   

Igår kväll när vi tog vår cykeltur med hundarna bestämde vi oss för att stanna till och låna ett luftgevär av min syster och hennes sambo. Indra behöver träning på skott inför stundande Working Test.

Efter lite funderingar bestämde vi oss för att även låna ägaren till luftgeväret med tillhörande sambo....   

Idag bar det av för lite apporteringsträning:

Indra kommer flygande!

Dagens fantastiska skytt Roffe! Husse och Indra väntar.... I bakgrunden lite publik som tyckte det var roligt att titta på när vi tränade apportering...

Indra...

Här har Indra lite väl hög fart.... Hon hinner inte stanna....   

"Livet leker...."    

Tack Roffe för hjälpen idag!   

När Indra tränade var Essie kvar i bilen. Men sen blev det hennes tur!

Här förbereder vi oss.... Min fina Mercedes i bakgrunden....

Skojar bara!   Man kan ju drömma....

Roger fick nu va kastare.... Expert som vanligt....   

Fina, fina Essie...   

      Essie!

Efter sån här träning måste man ju naturligtvis fika! Det är nästan viktigare än nånting annat!   

Här har vi dessutom fått med dagens fotograf på bild, min syrra Carina!

Tack Rolf och Carina för en mysig dag i skogen!   

Anna-Lena

... utan inbördes ordning - är ju det härligaste som finns!   

En del har hänt här senaste veckan:

Förra helgen tränade vi apportering med Indra och Essie och där fanns en hel del övrigt att önska om man säger så...

Så pass faktiskt att vi nu har tagit beslutet att aldrig låta Indra och Essie träna apportering tillsammans mer...    Essies heta apporteringstemperament smittar av sig på Indra och vi vill absolut inte att hon också börjar ljuda...

Lite bilder blev det trots allt:

Essie...

Indra....

Här en bild på Indras syster Troja... Är de lika, eller är de lika...??!!   

Öljersjös Troja...

Trist naturligtvis att Essie är så pass taggad att hon inte kan träna apportering med andra hundar mer, men det finns så mycket annat hon kan göra: Hon är en hejare på att spåra och hon är jätteduktig på lydnad - som hon dessutom numera tycker är riktigt roligt! Här får hon dessutom nytta av sin energi. Det ser riktigt trevligt ut när hon snabb som en vessla utför momenten, svansen som viftar oavbrutet och öron och ögon på skaft!   Nu måste vi finslipa på alla detaljer men tanken är att hon ska startas i elit-klass inom överskådlig framtid.

Bevis på detta fick vi i veckan när vi tränade lydnad tillsammans med Lena och Viggo. Fritt följ måste tränas mycket på och även inkallande med ställande och läggande - det går inte att stanna flera meter efter mattes kommando!! I vår hittills enda start i elitklass nollade hon både rutan och apportering med dirigering men det känns som dessa moment sitter där nu...

Naturligtvis ska hon även i fortsättningen få träna apportering. Hon måste få jobba med det som ger henne välbefinnande - men utan att andra hundar är inblandade...

Vi kommer aldrig att starta i något jaktprov eller working test mer men jag har förlikat mig med den tanken (och känner mig dessutom lättad av detta beslut...). Och Essie bryr sig inte så länge hon ändå får hämta dummies eller vilt...   

I veckan fick vi dessutom fint besök av lilla Liv tillsammans med föräldrarna Jessica och Marcus.

Hundarna tyckte det var mycket märkligt och skumt med en sån här liten människa....  De morrade faktiskt lite men kunde naturligtvis inte låta bli att bli lite nyfikna.   Essie var den som först insåg att - nej - den här lilla människan var inget större hot och Liv gjorde som Essie gjorde - la sig raklång på golvet...!    

Hundar och ungar.....

Till slut kunde inte Indra heller hålla sig.... man är ju tvungen att lukta på såna här söta små figurer....   

Liv var rätt så obekymrad över att ha en hund som "snusade" henne i håret..... Hon var mest intresserad av kameran...    

Igår fick vi återigen fint besök. Denna gång av Pysen, Samanthas ponny!       

Gullig, mysig och snäll ponny som till och med jag vågade pussa på mulen...!!

Tack Pysen för att du gjorde fint där inte gräsklipparen nådde fram....   

Inte varje dag man ser hästar mitt i villa-kvarteren....   

Anna-Lena

... är ett moment som dyker upp i lydnadsklass 3.

Då får man vittringspinnen när man kommer in på planen och ska börja sitt lydnadspass.

Pinnen ska förvaras i nån ficka och plockas fram som näst sista moment.

Då tar tävlingsledaren den med en tång och lägger den ca 10 meter från ekipaget tillsammans med 5 andra pinnar som är helt sterila kan man säga.

Därefter ska hunden på kommando leta rätt på just den pinnen som matte/husse haft i sin ficka.

I elitklass får man den precis innan momentet ska utföras. Man har ca 5 sekunder på sig att skriva sitt startnummer på pinnen sen lämnar man den ifrån sig till tävlingsledaren. Ytterligare en skillnad är att de andra fem pinnarna lägger tävlingsledaren ut med händerna, d v s de luktar också människa.

I ärlighetens namn är ju detta något som egentligen är väldigt enkelt för hunden. Här får de ju använda nosen - deras bästa sinne. Det kluriga i kråksången är att få hunden att förstå vad man egentligen är ute efter.....   

Vi har börjat träna detta med Indra lite smått nu....

Vi har försökt tänka tillbaka hur vi gjorde när vi tränade in detta med Essie... men nej... vi vet faktiskt inte... Bara att börja från början alltså...

Utrustad med klicker, godis och en massa små pinnar satte jag mig på golvet och började att lägga ut en pinne.

Inga problem - Indra sprang ut och hämtade den, jag klickade och därefter blev det godis när hon lämnat av den.

Efter att ha gjort detta några gånger la jag ut två pinnar....

Indra sprang ut och "haffade" första bästa pinne...

Hmmm.... ingen näsa kopplades på.... Ibland blev det rätt pinne men det var mest tur.... Tog hon rätt fick hon godis, tog hon fel nonchalerades det.... Men hon såg inte logiken...

Då gick jag ut i trädgården och gömde pinnen i rabatten. Då var hon tvungen att koppla på näsan för att hitta den och vips....!! Hon fattade!!!   Efter att hon fått hämta pinnen i rabatten några gånger la vi ut den på gräsmattan tillsammans med ett gäng helt oanvända och orörda pinnar. Här är resultatet:

Det här är absolut inte helt befäst ännu... mycket träning återstår... men att Indra nu fattar att näsan måste i backen och att det är EN speciell pinne vi vill att hon ska hämta är ett stort steg framåt...   

När hon fattar till hundar procent vad det är vi är ute efter får vi ju träna på att hon ska sätta sig fot för att leverera den och att tugga på pinnen är absolut förbjudet!

Men vi är en bra bit på väg! Och Indra tycker det är superroligt!!!   

Allt detta får mig osökt att tänka på när vi tränade in detta moment på Essie. Idag är hon riktigt duktig på det och det är ytterst ovanligt att hon hämtar in fel pinne - trots att matte bara har haft den i handen några få sekunder. Och en sak till som är märkligt: Jag håller i en pinne - husse i de andra fem - hur tusan vet Essie att det är just mattes pinne hon ska leta upp och inte någon av de som husse har haft i handen??!!    Och om jag och husse byter plats - hur tusan vet hon då att det är den vittringspinnen som husse har haft i handen hon ska ta....?! Snacka om luktsinne alltså....!

Här kommer en liten film när vi tränade detta med Essie år 2012.

Vi är kanske inte helt rättvisa mot henne men hon fixar ju det över förväntan tycker jag...!

Ha ha....! Lite cirkuskonster på köpet...!!   

Det här är riktigt roligt! Det är så härligt att studera sin hund och se hur de klurar och funderar: "Vad är det egentligen matte och husse vill att jag ska göra...?"

Och en sak till: Efter såna här träningspass sover vovvarna sött ska ni tro! Det är riktigt tröttande för huvudet med såna här träningar   

Anna-Lena