... och tacksamma för våra fina labrador-flickor!   

Det har varit ett par intensiva hund-dagar med olika aktiviteter.

Som jag har berättat tidigare har ju Indra varit väldigt berörd av skott. Vi har inte vetat riktigt hur vi ska gå vidare i vår träning och har ju dessutom varit rädda för att förvärra "skadan". Vi har varit hos Malin och tränat på skott för ett tag sen och där gick det bra men efter det har det varit lite stiltje på skott-träningen.

Därför bestämde vi oss för att boka in lite träning på Carmals Kennel. Nära och bra dessutom: det tar bara fem minuter att köra dit. Mirjam hade med sig bössa och dummies och vi började med lite enkla markeringar utan skott. Inga problem med detta naturligtvis.

Därefter blev det skott på inte alltför nära avstånd men ändå så smällen hördes ordentligt. Direkt efter skott kastades en dummy som Indra fick hämta omgående. Och som Mirjam sa: om hon "knallar" så bry er inte, här gäller det att få henne att vilja hämta och att hon förknippar skottet med något roligt och positivt.

Jag kan med glädje rapportera att lilla Indra inte så mycket som ryckte till när skotten brann av!!   Och inte "knallade" hon heller för den delen...!!  OJ, vad lättad man känner sig!   

Det enda hon tyckte var lite skumt, var en apport med lite fladdrande snöre i. Men hon kom in med den till husse i alla fall.

Efter detta fick Essie vara med - mest för konkurrensens skull, de skickades lite växelvis - och då gick det som smort även med den fladdrande apporten!

VAD lycklig man kan bli för så lite... Det känns så lättande att veta att skottberördheten förmodligen bara var en liten parentes i Indras liv. Men för säkerhets skull bokade vi in ytterligare lite tid med Mirjam och vi kommer att skynda väldigt långsamt... Men vår förhoppning är att vi ska kunna starta Indra både i working test och jaktprov under sommar/höst.

Här är vi hemma igen och Indra har hittat Essies gamla leksak. Och visst ser det ut som hon är väldigt nöjd med sig själv....!

Idag var det dags för rallylydnadstävling på vår hemmaklubb, Olofströms Brukshundklubb. Både jag och Roger skulle vara funktionärer men jag skulle också tävla med Essie i hennes tredje tävling i fortsättningsklass. Min förhoppning var givetvis att hon skulle jobba ihop minst 70 poäng så hon blev uppflyttad i avancerad klass.

Det började ju inte så bra.... Det första Essie gjorde när vi passerat linjen in till banan var att nosa.... Grrrrrrr......! Och det blev tyvärr mer av den varan!

Fina Essie fick ihop 95 poäng av 100 möjliga, där 4 poängs avdrag avsåg just - nosande...!!

Det kan tyckas som bagateller men jag är övertygad om att hon faktiskt har kapacitet till att fixa en 100-poängare... Men äsch...! Idag är hon förlåten och vi hamnade på en fjärde placering av 18 startande ekipage och där domarens kommentar var "Fint samarbete". Ja - det tycker jag nog. Vi samarbetar rätt bra, jag och Essie.   

Här är hon: LP1 LP2 LP3 RLD N RLD F Öljersjös Estanzia "ESSIE"   

Det största misstaget idag var nog att vi glömt bort att köpa leverpastej.... Stackars hundar!!!    Men det fick bli varsitt tuggben istället!   

Nu väntar en kväll vid TV:n och idag hejar vi så klart på Måns i Mellon!

Anna-Lena