Inte ett spår.....

... utan två blev det!

Idag blev det återigen skogspromenad men innan vi gick ut la vi ett spår var till Essie och Indra.

För Indra är detta helt nytt och Essie är fortfarande nybörjare på detta och jag tror det är närmre ett år sen vi spårade med henne senast.   

Idag hade vi fika med oss ut i skogen och det var så mysigt att sitta där ute i skogen med en kopp varmt kaffe och se när hundarna busade runt.   Ahhhhhh.... kan ni se det framför er?? Just nu känns mitt skrivande som reklam för "the perfect life" men det var verkligen mysigt!

Efter avslutat "mys" och när spåren hade legat 40-50 minuter gick vi tillbaka. Nu är ju inte jag någon spårexpert, tvärtom faktiskt, men jag tror tiden spåren låg var helt okej. Eller? Kanske nån som läser detta kan kommentera det.

Först ut fick bli Essie. Indra behövde vila sig lite efter allt spring i skogen.

Som sagt, det var ett tag sen Essie gjorde detta och jag var lite orolig för att hon skulle ha glömt hur man gjorde och vad som skulle göras. Men oj, vad fel jag hade!!   

Redan när hon såg spårselet blev hon helt lyriskt och hoppade och studsade (ungefär så som Indra brukar göra.....   ). Jag fick till och med koppla henne för hon ville genast skrida till verket!

Jisses, vilken fart hon hade! Det är minsann inte lätt att hänga på, över stock och sten, buskar och träd! Men hon fixade detta jättefint! Husse hängde på med kameran men med tanke på Essies målmedvetenhet och fart var det inte lätt att få till hyggliga bilder. Men här kommer ett par i alla fall:

Essie hittade alla tre vittringspinnarna som vi hade lagt ut!

Spåret till Essie var inte så komplicerat, ca 100 meter därefter en 90 graders vinkel, och sen ytterligare ca 100 meter.
Vi var ju lite osäkra på vad hon skulle kunna fixa så därför ville vi inte utmana för mycket. Ärligt talat var vi lite oroliga för att vi hade gjort det för svårt för henne! Men icke! Det märktes tydligt att Essie var lite besviken när det var slut! Hon hade gärna fortsatt att spåra betydligt längre...    

Därefter var det "Den lillas" tur, dvs Indra! För henne var detta premiär när det gäller spår och vi gjorde det inte så svårt. Ett rakt spår på ca 60-70 meter där vi lagt ut tre av hennes favoritleksaker (vilket är Samanthas gamla babystrumpor och en leksak som ser ut som en ekorre - eller nåt......)

Här kommer lite bilder:

"Okej, husse, exakt vad menar du att jag ska göra...??"

Här har hon hittat någon doft hon känner igen och följer den....

Mot slutet var hon riktigt fokuserad!

Ja, även Indra fixade detta till vår belåtenhet. Självklart var hon lite osäker på vad som förväntades men när hon väl satte nosen i marken och fick vittring gick det riktigt bra. Det som förvånade oss mest var att när hon väl hittade sina välbekanta och älskade leksaker var hon måttligt intresserad av dem! Men hon hittade dem i alla fall!

Nu har vi bestämt att inte dröja för länge mellan spår-träningstillfällena. Indra kommer att fatta detta lätt som en plätt om vi bara fortsätter träna och Essie visste direkt vad som skulle göras.

Min dröm är ju att starta Essie i appellklass i bruks. Kanske till våren?? Nåja, vi får se. Hur som helst hade vi en riktigt bra och givande dag. Det finns ingen hejd på vad man kan ha hundar till! Hundar i allmänhet och labradorer i synnerhet!   

Tanken var ju att jag skulle träna lite rallylydnad med Essie idag men jag hoppade det. Nu är jag nöjd med det beslutet, det var härligt att se Essie spåra igen!

Nu väntar en ny arbetsvecka med begränsade möjligheter till hundträning men snart är det helg igen...!!

Ha det bra allihop!

Anna-Lena

Jag gillar skogspromenader....

... och mysiga hemmakvällar!   

Ha ha, nej, det är ingen kontaktannons utan det är faktiskt så!

Idag har vi varit på skogspromenad med hundarna. Härligt höstväder, trots hotande moln på himlen men regnet "lyste" med sin frånvaro. Hundarna bryr ju inte sig så mycket om vilket väder vi har. Lite regn är knappast ett hinder och vattenpölar är riktigt roliga att springa i!

Hundarna hade mycket labbe-spring i benen idag! De gillar också skogspromenader. Tror det är bland det bästa de vet faktiskt!   :

Håll igång i skogen....

Efter allt bus och spring i skogen blev det lite allvar också! Essie fick sitta kvar i bilen medan Indra fick träna på markeringar. Det gick strålande! Tre fåglar hämtades in - två svartfåglar och en måsfågel! Det gick så bra så jag ville föreviga detta genom att filma:

Här tvekar hon lite på måsfåglen. Kanske tyckte hon det var konstigt: "Hämtade jag inte just in denna?? Hur har den hamnat här nu igen då??"   

Men det gick ju bra till slut! Och extra glada är vi för att hon faktiskt håller fast viltet när hon ska avlämna dem. Tidigare har hon gärna spottat ut dem. Vi har tränat mycket på att hålla fast och det känns som Indra är på rätt väg!

Här hämtar hon svartfågeln:

Vi måste vara nöjda med att hon plockar kråkan så snabbt och utan tvekan! Många hundar tycker ju detta är "skräp" och vill inte gärna befatta sig med dem. Dock inte Indra!  

Näst på tur stod Essie. Vid detta laget hade min mobil slutat fungera så det blev bilder med kamera istället. Essie, säker som vanligt, fick ett uppletande med sex fåglar och kaniner. Inga problem!  Nu måste vi ge henne lite mer utmaningar. Jag ska börja jobba lite med stoppsignal och dirigeringar. Att hon kan hämta vilt är det ingen tvekan om, och inte leveranserna heller...:

Här kommer Essie med kaninen

Här levererar hon kråkan! Fina Essie!

Vi var nöjda när vi kom hem! Båda hundarna skötte sig så bra, Indra överaskade oss med perfekta leveranser och Essie var snabb och metodisk som vanligt (trots att vi lagt ut viltet i fel vindriktning.....   ) Nu ska vi jobba vidare med båda två.

Tänker också påpeka att Indra är så cool när hon ska apportera. Ja, bara att erkänna, mycket lugnare än vad Essie någonsin varit. Hon sitter och väntar så lugn och fin. Husse la kopplet runt henne men jag tyckte att hon nog kunde fixa detta ändå. Det gäller att "släppa taget" ibland och lita på sin hund och det gick fin-fint! Inga tjuvstarter... Hon gör det hon ska, när hon ska, och som hon ska! Vi hoppas mycket på lilla Indra! Lilla och lilla.... hon har hunnit bli åtta månader...   

Imorgon väntar rallylydnads-träning för mig och Essie.... men först är det dax för en mysig hemmakväll....  

Ha en fortsatt trevlig helg!

Anna-Lena

Idag är inte heller nån vanlig dag......

... för idag är det Samanthas födelsedag!!

Stort, stort grattis till min tonårstjej idag!

Samantha är en sann djurvän som älskar alla djur, eller nåja, nästan alla, hon hatar spindlar! Ser hon en, skriker hon i högan sky. Då får mamma komma sättande och varsamt (jag hatar att döda spindlar...) plocka upp den och släppa ut den i det fria!

Här en bild på Samantha och Indra från i våras. Indra 9 veckor:

Puss på dig!   

Samantha och Indra myser i soffan...   

Här en bild på Samantha i hennes "rätta element". En sann häst-tjej. Hon brinner för hästar och ridning. Bilden är från avslutningen på ridlägret i somras. Hästen heter Alva, ett mysigt litet russ.  "Den bästa veckan i mitt liv" sa Samantha efteråt, och jag tror banne mej att Alva höll med...

Stort stort grattis till dig idag Samantha från din familj!!!!

Idag blir det åter sång och att servera frukost på sängen.   

Trevlig måndag allihop!

Anna-Lena

Allhelgonahelg

Helgen har inneburit kalas för dottern och allt vad det innebär samt avslutning på tävlingslydnadskursen som jag har hjälpt till med lite grann på brukshundklubben.

Kalaset avlöpte väl, Samantha fick presenter - inte av oss däremot, dem ville hon spara till sin riktiga födelsedag, imorgon måndag.   

Här hjälper Essie till med presenterna:

Finns ingen större glädje för Essie än att få bära runt på saker och ting!   

Inför kalaset på lördagskvällen gjorde vi fina lyktor av pumpor - allt i sann alla helgon-anda. Eller "vi" förresten..., stämmer inte riktigt. Familjens konstnärliga medlem Anton, erbjöd sig att göra dem. Jättefina blev de!   

Men smakar det så kostar det! Det slutade med ett sönderskuret finger när han karvade i pumporna! Dock inte så allvarligt (hoppas vi....!). "Syster" Anna-Lena ryckte in och gjorde ett snyggt(?) förband.    

Stackare, idag har han rejält ont. Vi får se imorgon, kanske blir ett besök på vårdcentralen ändå...    Men fina lyktor gjorde du i alla fall, Anton! Tack!!

Idag har det varit avslutning på tävlingslydnadskursen på klubben. Kursen skulle avslutas med tävling, motsvarande lydnadsklass 1. Vid första kurstillfället gjordes samma sak och idag skulle resultaten jämföras. Hade det blivit något bättre??

Lite stressigt blev det när jag anlände dit upp och det stod klart att jag lovat rycka in som "tävlingsledare"... Detta hade jag helt glömt bort!! Det blev till att sätta ihop ett program i linförighet illa snabbt medan deltagarna värmde upp. Okej, hur svårt kan det vara? Jo, rätt så, det krävdes att jag själv gick ut på planen och gick programmet. Tur var det, för annars hade jag styrt ekipagen rakt in i ett träd!!    Usch vad jag skäms! Borde varit betydligt mer förberedd på detta!

Nåja, det hela slutade i alla fall bra. De deltagande "tävlingsekipagen" skötte sig mer än bra och resultaten var strålande!   Alla hade utvecklats jättemycket och det märks att de är flitiga på att träna. Och jag tror inte att någon märkte hur totalt oförberedd jag var...    Det ska blir riktigt roligt att följa dessa ekipage på tävlingsplanerna i framtiden!

Kameran var med, jag hade ju tänkt ta lite foto nu när det var sista gången och allt, men av förståeliga skäl fanns inte tid för något fotograferande.....

Nu är det slut på alla kurser för denna säsongen och från och med nu är det bara våra egna hundar och deras träning som gäller! Nu väntar lite lydnadsträning och lite jaktträning och förhoppningsvis lite bruks! Kanske hinner vi med lite rallylydnad också med Essie...

Slutligen MÅSTE jag berätta att Essies och Indras uppfödare har varit och tävlat med sin cocker spaniel idag! Tredje tävlingen i lydnadsklass ett. Det gick strålande, idag fick Hugo sitt LP (trots ösregn...   ). Tre tävlingar, tre första-priser och tre pall-platser! Kan det bli bättre! STORT GRATTIS till er, Malin och Hugo!!!

Ha det bra!

Anna-Lena